Vi sitter i soffan ute i allrummet ikväll, jag och Josefine.

Gjort det hela eftermiddagen.

Spelat yatzy.

Skrapat lotter.

Snackat skit.

Spelat lite andra spel.

Pratat i telefon med våra pojkvänner.

Tidigare idag var vi ute och gick en sväng, tittade lite i butiker och åt en macka på subway.

Fick även oväntat besök utav min gamla hyresvärd :) Mycket trevligt!

Förmiddagen låg jag i sängen och fick behandling, och var lite ledsen..

Tycker att allt börjar kännas tungt, tråkigt, orättvist, ensamt. Känns som ingen vill vara vid mig..

Och det är förmodligen ingen som vill det heller, jag själv skulle inte vilja vara vid någon om dom låg inne, men jag hade varit det bara för att vara snäll och det skulle förmodligen kännas bättre för den sjuke att ha någon som man kan få prata med,vara ledsen, gråta, spela spel och bara vara.

För det är jättejobbigt, det enda man ser är ju en massa sjuka mäniskor :(

Jag önskade att jag kunde få behandling i hemmet, och att jag kunde få bo hemma efter transplation.

Jag vill inte på Mcdonals huset, för jag vill inte se sjuka barn.

Jag vill inte bo ensam på ett hotell.

Jag vill inte vara i huddinge.

Jag vill inte vara sjuk.

Jag vill bara vara frisk.

  Torsdagsnöje.

Om 1,5 timme är det dax för behandling igen..

Sen ska man försöka sova....

Är varm och börjar få feber, förmodligen bara en reaktion från cytostatican :(